Dag 3,
Höga hopp damer försök och final
Mixed synkro svikthopp 3m final
Höga hopp damer försök och final
Mixed synkro svikthopp 3m final
Damer 10m försök - båda vidare
Ellen Ek och Isabelle Svantesson, båda födda 1997, tog två glädjande finalplatser efter att ha hoppat tämligen säkert försökstävlingen igenom. Ellen sjua med 260,40, Isabelle tia med 241,60. Holländskan Celine Van Dujin gick överraskande ur försöken som etta med 289,65. Höjdpunkt från försöken var Ellens inledande helskruv som genererade åttor från domarna. Rakt i med fantastiskt väs.
Mixed synkro 3m final - för lätt serie
Det är en stimulerande men också svår uppgift för män och kvinnor att få till fungerande synkro. De generella skillnaderna som vanligtvis råder mellan könen måste reduceras för att det skall bli så samstämmig hoppning som möjligt.
För svenskparet Daniella Nero/Vinko Paradzik är det två faktorer som måste påverkas för att göra hoppningen med slagkraftig. Först och främst mer frekvent träning för just denna gren och en svårare serie. Svårighetsgraden är viktig variabel i konkurrensen mellan simhoppare.
Svenskarna hoppade fokuserat men utgångsläget tillåter inte fight med toppnationerna. Nero/Paradzik slutade elva med blygsamma 233,34.
Topp 3:
1. Massenberg/Punzel (Tyskland) 315,50
2. Haslam/Reid (Storbritannien) 308,67
3. Kesar/Oliferchyk (Ukraina) 291,81
Damer 10m final - stabilitet och tapperhet
Ellen genomförde finalen med stadig hoppning. De riktiga fullträffarna som Ellen besitter förmåga till infann sig inte men stabiliteten räckte till en fin niondeplats. Ett lyft från försöken med fyra poäng till 264,70.
Isabelles final gick tuffare och det finns att jobba på en del element, bland annat nedslagen. Isabelle slutade på elfte plats med 199,85. Men Isas bedrift är av ett annat slag...
Låt oss berätta kort om Isabelles EM-bravad, som inte framgår av de absoluta poängsiffrorna.
Under tävlingar i Bolzano, Italien i juli, vars syfte var att slipa formen inför pågående mästerskap gick två hopp rejält fel och resulterade i en blåslagen och chockad simhoppare. När man landar så är inte vatten längre vatten såsom man är van vid utan något betydligt strängare att kollidera med.
Det Isabelle sedan gjort är att trotsa fruktan, anta utmaningen att utföra hoppen på nytt och hon har dessutom fått de att fungera ända till en final på ett EM. Imponerande bedrift av henne.
Holländskan upprepade bedriften från försöken och segrade även i finalen. Med 319,10 gick hon före italienskan Noemi Batki som slutade på 315,00 och bronset erövrades av tyskan Maria Kurjo, hennes poäng 308,15. Det är en bit upp men absolut inte en distans omöjlig att övervinna för våra svenska hoppare. Fortsatt metodisk träning, trägen vinner.
På flera plan en fin dag för svensk räkning.
Resultat, här - klick
Ellen Ek och Isabelle Svantesson, båda födda 1997, tog två glädjande finalplatser efter att ha hoppat tämligen säkert försökstävlingen igenom. Ellen sjua med 260,40, Isabelle tia med 241,60. Holländskan Celine Van Dujin gick överraskande ur försöken som etta med 289,65. Höjdpunkt från försöken var Ellens inledande helskruv som genererade åttor från domarna. Rakt i med fantastiskt väs.
Mixed synkro 3m final - för lätt serie
Det är en stimulerande men också svår uppgift för män och kvinnor att få till fungerande synkro. De generella skillnaderna som vanligtvis råder mellan könen måste reduceras för att det skall bli så samstämmig hoppning som möjligt.
För svenskparet Daniella Nero/Vinko Paradzik är det två faktorer som måste påverkas för att göra hoppningen med slagkraftig. Först och främst mer frekvent träning för just denna gren och en svårare serie. Svårighetsgraden är viktig variabel i konkurrensen mellan simhoppare.
Svenskarna hoppade fokuserat men utgångsläget tillåter inte fight med toppnationerna. Nero/Paradzik slutade elva med blygsamma 233,34.
Topp 3:
1. Massenberg/Punzel (Tyskland) 315,50
2. Haslam/Reid (Storbritannien) 308,67
3. Kesar/Oliferchyk (Ukraina) 291,81
Damer 10m final - stabilitet och tapperhet
Ellen genomförde finalen med stadig hoppning. De riktiga fullträffarna som Ellen besitter förmåga till infann sig inte men stabiliteten räckte till en fin niondeplats. Ett lyft från försöken med fyra poäng till 264,70.
Isabelles final gick tuffare och det finns att jobba på en del element, bland annat nedslagen. Isabelle slutade på elfte plats med 199,85. Men Isas bedrift är av ett annat slag...
Låt oss berätta kort om Isabelles EM-bravad, som inte framgår av de absoluta poängsiffrorna.
Under tävlingar i Bolzano, Italien i juli, vars syfte var att slipa formen inför pågående mästerskap gick två hopp rejält fel och resulterade i en blåslagen och chockad simhoppare. När man landar så är inte vatten längre vatten såsom man är van vid utan något betydligt strängare att kollidera med.
Det Isabelle sedan gjort är att trotsa fruktan, anta utmaningen att utföra hoppen på nytt och hon har dessutom fått de att fungera ända till en final på ett EM. Imponerande bedrift av henne.
Holländskan upprepade bedriften från försöken och segrade även i finalen. Med 319,10 gick hon före italienskan Noemi Batki som slutade på 315,00 och bronset erövrades av tyskan Maria Kurjo, hennes poäng 308,15. Det är en bit upp men absolut inte en distans omöjlig att övervinna för våra svenska hoppare. Fortsatt metodisk träning, trägen vinner.
På flera plan en fin dag för svensk räkning.
Resultat, här - klick
